Svensk detaljhandel har gått från kris till comeback. Efter fyra svaga år med hög inflation, stigande räntor och dämpad konsumtion kom vändningen hösten 2025. Julhandeln ökade med 5,3 procent, och experter från HUI och Svensk Handel ser nu 2026 som ett potentiellt starkt år med ökad konsumtion.
Bakgrunden till vändningen
2025 började trevande, men från hösten stärktes signalerna: barometerindikatorn steg, PMI visade expansion och hushållens optimism ökade. Lägre inflation, oförändrad styrränta och stigande reallöner skapade utrymme för konsumtion. Julens starka siffror (dagligvaror +6 %, sällanköp +4,6 %) bekräftade att svenskarna vågade handla igen.
Nyckelfaktorer för 2026
HUI Research uppgraderade nyligen prognosen: ”Förutsättningarna är starkare än på länge”. Total tillväxt runt 2–3 procent väntas, driven av sällanköpsvaror. Möbler/heminredning (kopplat till bostadsmarknaden) och skönhet/hälsa går starkt. Second hand växer dubbelsiffrigt och blir en egen kraft.
Utmaningar som kvarstår
Trots optimismen pressas branschen av höga driftskostnader, konkurrens från lågpriskedjor och geopolitiska risker. Många butiker behöver anpassa sig snabbt: mindre ytor, mer upplevelser, bättre integration med e-handel. Hållbarhet är inte längre valfritt – det är ett krav.
Vad blir snackisen 2026?
Branschledare pekar på butikens roll som relationsskapare. AI, sociala köp och personliga upplevelser kommer dominera. För detaljhandeln handlar det om att fånga momentumet: rusta för köpfest genom relevanta erbjudanden, snabbhet och hållbarhet. 2026 kan bli året då svensk shopping återtar sin glans – om aktörerna spelar sina kort rätt.
redaktion