För ett år sedan kostade en bitcoin drygt 8 000 kronor. I dag, i december 2017, handlas samma mynt för nästan 175 000 kronor. Det är en uppgång på över 2 000 procent på tolv månader – och ingenting tyder på att diskussionen om vad det egentligen betyder ska ta slut inom kort. Bitcoin har lämnat de tekniska forumen och tagit plats i lunchrumssamtalen, på kvällstidningarnas framsidor och i vardagsrummen hos människor som för ett år sedan knappt visste vad en kryptovaluta var.
Vad är Bitcoin – och varför stiger det?
Bitcoin skapades 2009 av den anonyma personen eller gruppen som går under namnet Satoshi Nakamoto. Idén var enkel men radikal: en digital valuta utan central utgivare, utan bank, utan stat. Transaktioner registreras i ett decentraliserat register kallat blockkedjan – en teknik som i sig har blivit minst lika omtalad som valutan den bär upp.
Varför stiger priset just nu, och just så här dramatiskt? Analytikerna är oense, men flera faktorer lyfts fram. Det totala antalet bitcoin som någonsin kan skapas är begränsat till 21 miljoner – en inbyggd knapphet som liknas vid guld. Intresset från institutionella investerare har ökat markant under 2017. Terminshandel med bitcoin lanseras nu på etablerade amerikanska börser, vilket ger legitimitetsstämpel från finansvärlden. Och medieuppmärksamheten föder i sin tur ny efterfrågan i en självförstärkande spiral.
Alla vill vara med – och ingen vill missa tåget
Det som gör höstens Bitcoin-rallyt annorlunda mot tidigare uppgångar är bredden. Det är inte längre bara teknologientusiaster och libertarianer som köper. Det är pensionssparare som hört talas om grannen som tjänade pengar. Det är unga vuxna som investerar sin första lön. Det är småföretagare som undrar om de borde ta del av uppgången.
Handelsplattformar som Coinbase rapporterar om rekordregistreringar – i perioder har fler nya konton öppnats per dag än vad som öppnas hos de stora amerikanska mäklarna. I Sverige har sajter för kryptohandel sett trafiken mångdubblas under hösten, och sökordet ”köpa bitcoin” har slagit alla rekord på Google Trends.
Det råder ingen tvekan om att något ovanligt pågår. Frågan är vad det är – en historisk möjlighet eller den största finansiella bubblan sedan IT-kraschen år 2000.
Varningssignalerna som många väljer att ignorera
Skeptikerna är många och välmeriterade. JP Morgans vd Jamie Dimon kallade bitcoin för en bluff i september och sa att han skulle sparka varje anställd som handlade med det. Nobelpristagaren i ekonomi Robert Shiller – känd för att ha förutsett både IT-bubblan och bostadsbubblan – har jämfört Bitcoin-manin med tulpanbubblan i 1600-talets Holland. Riksbankschefen Stefan Ingves har avfärdat bitcoin som ett pyramidspel.
Argumenten mot är inte svåra att formulera. Bitcoin saknar ett underliggande värde i traditionell mening – det ger ingen utdelning, ingen ränta och är inte kopplat till ett lands ekonomi. Svängningarna är extrema: en tillgång vars pris kan falla 20 procent på en dag är svår att använda som ett praktiskt betalningsmedel. Och historien om finansiella bubblor är lång och konsekvent: de slutar alltid med att de brister.
Men blockkedjan – den är på riktigt
Även de mest skeptiska bedömarna delar sällan upp Bitcoin och den underliggande tekniken i sin kritik. Blockkedjan – den distribuerade databasteknik som gör Bitcoin möjligt – väcker ett närmast unisont intresse hos banker, logistikföretag, myndigheter och teknikjättar världen över. IBM, Maersk och ett flertal centralbanker testar tekniken för allt från handelsfinansering till röstning och identifiering.
Det är möjligt att Bitcoin som valuta visar sig vara en övergående företeelse – och ändå att blockkedjan förändrar hur vi lagrar, verifierar och överför information under de kommande decennierna. De två frågorna är separata, även om de i medierapporteringen ofta blandas ihop.
Rådet som ingen kan ge – men alla frågar efter
Den fråga som ställs i varje samtal om Bitcoin just nu är: ska jag köpa? Det är en fråga som ingen seriös finansiell rådgivare kan besvara med ett enkelt ja eller nej. Det som däremot kan sägas med säkerhet är att den som investerar mer än han eller hon har råd att förlora tar en risk vars storlek inte går att beräkna med normala verktyg.
Det som hände med bitcoin under 2017 är historiskt oavsett hur det slutar. Antingen är vi mitt i framtidens finansiella revolution – eller mitt i en av historiens mest välbevakade bubblor. Kanske är det båda på en gång. Det är just den oklarheten som gör det hela så svårt att se bort ifrån.