Det började som en oro i september och har under november blivit en verklig ekonomisk smäll för hundratusentals svenska hushåll. Elpriserna har stigit till nivåer som ingen sett på modern tid – och de stiger fortfarande. För en villa i södra Sverige med rörligt elavtal kan novemberräkningen bli tre till fyra gånger högre än samma månad förra året. Det är inte en prognos. Det är redan verklighet för många.
Vad har hänt med elpriset?
Sverige är uppdelat i fyra elområden – SE1 i norr till SE4 i söder – och skillnaderna mellan dem har aldrig varit så dramatiska som nu. I Malmö och Göteborg, som tillhör SE3 och SE4, har spotpriset vid upprepade tillfällen under hösten passerat 2 kronor per kilowattimme och bitvis legat ännu högre. I norra Sverige är priset fortfarande lågt tack vare riklig vattenkraft. Det innebär att två grannar i Sverige just nu kan betala fundamentalt olika priser för exakt samma vara.
Bakom uppgången ligger en kombination av faktorer som råkat träffa samtidigt med förödande effekt. Gaspriserna i Europa har stigit dramatiskt under hösten, vilket pressar upp priset på den el som produceras i gasdrivna kraftverk på kontinenten. Vindkraften har levererat mindre än väntat under en period med ovanligt lite blåst. Vattenkraftsmagasinen i Norden är lägre än normalt för årstiden. Och den kalla hösten har drivit upp efterfrågan tidigare än vanligt.
Resultatet är ett perfekt storm av utbudsbrist och efterfrågetryck som den nordiska elmarknaden inte upplevt på decennier.
Vad betyder det i kronor och ören?
För att förstå vad prisuppgången faktiskt innebär i plånboken behöver man skilja på spotpriset – det pris som sätts timme för timme på elbörsen Nord Pool – och det pris konsumenten faktiskt betalar. Till spotpriset tillkommer elnätsavgift, skatter och moms, vilket innebär att slutpriset för en konsument med rörligt avtal kan landa på 3–4 kronor per kilowattimme eller mer under de dyraste timmarna.
En villa i södra Sverige förbrukar typiskt 20 000–25 000 kilowattimmar per år, varav en stor del under vinterhalvåret. Om genomsnittspriset under november och december hamnar på 2 kronor per kilowattimme – en nivå som nu framstår som möjlig – innebär det en månadskostnad för enbart elen på 3 000–4 000 kronor, jämfört med kanske 800–1 000 kronor under en normal vintermånad de senaste åren.
Det är en skillnad som märks i hushållsbudgeten. Och till skillnad från många andra oväntade utgifter går det inte att skjuta upp eller välja bort – det är kallt ute och huset måste värmas.
Fast pris eller rörligt – vad ska man välja?
Frågan som nu ställs i varje samtal om el är om man borde byta till fast pris. Svaret är inte enkelt. Fast pris ger trygghet och förutsägbarhet – du vet exakt vad elen kostar och slipper obehagliga överraskningar när räkningen kommer. Men fast pris är just nu högt, eftersom elhandelsbolagen prissätter sina fastprisavtal utifrån förväntade framtida priser – och marknaden prisar in fortsatt höga nivåer under vintern.
Den som binder sig nu betalar alltså en premie för tryggheten. Om priserna faller under vintern – vilket kan hända om blåsvädret återvänder och gasmarknaderna stabiliseras – kan rörligt pris visa sig ha varit billigare i efterhand. Om priserna fortsätter upp kan fast pris bli ett kap. Det är i grunden en spekulation om framtiden som ingen kan göra med säkerhet.
Det råd som konsumentrådgivare generellt ger är att basera beslutet på din egen ekonomiska situation snarare än på marknadsspekulationer. Har du inte marginaler att hantera en oväntat hög räkning under ett par månader är tryggheten med fast pris värd en del av merkostnaden. Har du buffertar och tål svängningar kan rörligt pris på sikt vara billigare.
Tio konkreta sätt att sänka elförbrukningen nu
Oavsett vilket avtal du har kan du påverka din förbrukning – och med dagens priser är effekten av varje sparad kilowattimme större än den någonsin varit. Sänk inomhustemperaturen med ett par grader: varje grad lägre inomhustemperatur minskar energiförbrukningen med ungefär fem procent. Täta fönster och dörrar med enkla tätningslister kostar några hundra kronor och kan ge märkbar effekt. Byt till LED-belysning om du inte redan gjort det.
Flytta tunga elförbrukare som tvättmaskin, torktumlare och diskmaskin till nattimmarna då spotpriset ofta är lägre – många av dessa apparater har tidsstyrning inbyggd. Dra ur laddare och apparater i standbyläge; det är en liten post men den räknas. Och se över din varmvattenberedare om du har en sådan – det är ofta den enskilt största elförbrukaren i ett hushåll utan fjärrvärme.
Politiken vaknar – men hjälpen dröjer
Den politiska debatten om elpriserna har exploderat i samma takt som räkningarna. Oppositionspartier kräver åtgärder – sänkt elskatt, statliga stöd till drabbade hushåll, en översyn av den gemensamma nordiska elmarknaden. Regeringen, med energiminister Khashayar Farmanbar i spetsen, försvarar marknadens funktionssätt men erkänner att situationen är allvarlig för utsatta hushåll.
Konkret hjälp har ännu inte nått hushållen. Diskussioner om riktade stöd till låginkomsthushåll och pensionärer pågår, men beslut dröjer. Det är en tröghet som frustrerar många – priset är högt nu, räkningarna kommer nu och vinterkylan väntar inte på politiska processer.
En strukturell fråga bakom krisen
Bakom den akuta prissmällen döljer sig en mer långsiktig fråga som Sverige inte kan undvika att ta tag i. Den svenska elproduktionen har förändrats dramatiskt under det senaste decenniet. Kärnkraftverk har stängts, ny planerbar kraft har inte byggts i tillräcklig takt och Sverige har blivit alltmer beroende av import från ett europeiskt elsystem som nu själv är under press.
Debatten om kärnkraft, vindkraft och energipolitikens riktning kommer inte att avgöras under denna vinter. Men elprischocken 2021 kan visa sig vara den händelse som tvingade Sverige att på allvar ta den debatten. Att betala fyra kronor kilowattimmen för el som man förra vintern fick för en krona är ett pedagogiskt argument som är svårt att bemöta.
Hur den kommande vintern slutar vet ingen. Men att Sverige aldrig riktigt kommer att se på sin elräkning på samma sätt igen – det verkar redan klart.