Efter flera år av svag konsumtion och pressade marginaler kom äntligen signalerna om ljusare tider i slutet av 2025. Julhandeln 2025 blev en tydlig vändpunkt: detaljhandeln ökade försäljningen med 5,3 procent jämfört med julperioden 2024 (1–24 december), enligt Svensk Handels siffror.
Dagligvaruhandeln steg med 6,0 procent och sällanköpsvaruhandeln med 4,6 procent. Chefekonom Maria Mikkonen kallade det ”den julklapp handelsföretagen önskat sig” och pekade på att 2026 kan bli året då ”Handelslandet Sverige återhämtar sig på riktigt”.
Vad förklarar den starka julen?
Den breda ekonomiska återhämtningen spelar huvudrollen. Inflationen har stabiliserats under Riksbankens mål, styrräntan ligger kvar på 1,75 procent och reallönerna ökar tack vare sjunkande bolåneräntor. Hushållens köpkraft har stärks, vilket märks i både fysiska butiker och online. Konsumentförtroendet (Konjunkturinstitutet) låg stabilt runt 95–96 poäng i slutet av 2025 – fortfarande under långsiktigt snitt, men med stigande optimism kring privatekonomin. Många hushåll valde att unna sig under julen efter att ha hållit igen under lågkonjunkturen.
Delbranscherna visar olika mönster
Dagligvaruhandeln, som ofta är defensiv, drog nytta av högre volymer och lite högre priser på vissa varor. Sällanköpsvaruhandeln – kläder, elektronik, leksaker – vände upp efter en trög start på 2025. Branscher som möbler och heminredning, som följer bostadsmarknaden, visar tecken på återhämtning när flyttar och renoveringar ökar igen.
Utmaningar kvarstår trots optimismen
Trots den positiva julen har detaljhandeln haft det tufft under stora delar av 2025. Återhämtningen dröjde längre än väntat, enligt analyser från Dagens Industri och HUI Research. Många kedjor brottades med höga energikostnader, personalbrist och konkurrens från lågprisaktörer som Temu och Shein. Second hand-marknaden fortsätter växa snabbt (prognos: 11 procent årlig tillväxt fram till 2034), vilket pressar traditionella aktörer.
Prognos för 2026 – köpfest på gång?
HUI Research har uppgraderat sin prognos och pekar på ”starkare förutsättningar för konsumtion än på länge”. Total detaljhandel väntas växa med runt 2,3 procent årligen fram till 2035 (Svensk Handel), med sällanköpsvaruhandeln som draglok (3,6 procent per år). Dagligvaruhandeln växer långsammare (0,5 procent) på grund av långsam befolkningsökning. Om reallöner och sysselsättning fortsätter uppåt kan 2026 bli ett starkt år – förutsatt att geopolitiska risker och eventuella nya handelshinder inte bromsar in.
Den starka julhandeln är inte bara en säsongsglädje – den är ett första tydligt tecken på att konsumenterna vågar släppa bromsen igen. För branschen handlar det nu om att kapitalisera på momentumet genom smarta prissättningar, hållbara erbjudanden och en sömlös mix av fysiskt och digitalt.
redaktion