Efter två år av kraftiga räntehöjningar gör Riksbanken helt om. Under 2024 sänks styrräntan steg för steg – och för landets bolånekunder innebär det äntligen lite luft i en hårt pressad ekonomi.
Från chock till vändning
Det var i februari 2022 som allt förändrades. Inflationen, som under lång tid legat nära noll, sköt plötsligt i höjden driven av stigande energipriser, störda leveranskedjor och efterdyningarna av pandemin. Riksbanken, som länge hållit styrräntan på noll eller till och med i negativt territorium, tvingades agera snabbt och kraftfullt. På drygt ett år höjdes räntan från 0 till 4 procent – en hastighet som Sverige inte sett på decennier.
För hundratusentals svenska hushåll med rörliga bolån blev effekten omedelbar och kännbar. En familj med ett lån på tre miljoner kronor fick se sina räntekostnader stiga med uppemot 8 000 kronor i månaden. Konsumtionen föll, bostadsmarknaden svalnade kraftigt och debatten om skuldsatta hushålls sårbarhet tog ny fart.
Riksbanken byter kurs
I maj 2024 kom beskedet som många väntat på. Riksbanken sänkte styrräntan för första gången sedan höjningscykeln inleddes – från 4,0 till 3,75 procent. Det var ett litet steg i absoluta tal, men signalen var tydlig: inflationen var under kontroll och det var dags att lätta på bromsen.
Under hösten följde ytterligare sänkningar. I september och november tog Riksbanken oväntat stora kliv och sänkte med en halv procentenhet åt gången, snabbare än de flesta analytiker förutsett. Vid årets slut låg styrräntan på 2,75 procent – fortfarande högre än under nollränteåren, men en märkbar förbättring för låntagarna.
Riksbankschefen Erik Thedéen betonade vid flera tillfällen under året att sänkningarna inte innebär en återgång till de extremt låga räntorna som präglat det senaste decenniet. ”Vi har normaliserat penningpolitiken, inte lättat på den,” som han uttryckte det vid ett pressuppträde i oktober.
Vad det betyder för bolånekunden
För den som har rörligt bolån märks förändringen relativt snabbt – bankerna justerar sina rörliga räntor inom veckor efter Riksbankens beslut. Den som har bundet sin ränta på ett, två eller tre år får däremot vänta tills bindningstiden löper ut innan förbättringen slår igenom.
Storbankerna Swedbank, SEB, Handelsbanken och Nordea sänkte successivt sina listräntor under året. I slutet av 2024 låg den rörliga tremånadersräntan hos de flesta banker på omkring 4,5 procent, att jämföra med toppnoteringen på drygt 5,5 procent ett år tidigare. Det innebär en besparing på ungefär 2 500 kronor i månaden för ett bolån på tre miljoner kronor – kännbart, men långt ifrån tillbaka till de nivåer som rådde före 2022.
Inflationen – ett seglivat problem
Att Riksbanken vågade sänka berodde på att inflationen äntligen närmade sig målet på 2 procent. KPIF, det mått Riksbanken i huvudsak följer, föll under 2024 tillbaka från toppnoteringarna kring 10 procent och låg vid höstens slut strax över 1,5 procent. Det är i och för sig under målet, men Riksbanken bedömde att det var bättre att stödja ekonomin än att hålla fast vid en onödigt stram penningpolitik.
För vanliga konsumenter är bilden mer sammansatt. Matpriserna, som steg dramatiskt under 2022 och 2023, föll inte tillbaka i samma takt som de steg. Den som handlar mat märker att priserna visserligen inte längre stiger lika snabbt – men att de heller inte återgår till vad de var för tre år sedan. Köpkraften har urholkats, och för hushåll med låga marginaler är det en verklighet som räntesänkningarna inte ändrar på.
Bostadsmarknaden rör på sig igen
En av de tydligaste effekterna av räntesänkningarna märks på bostadsmarknaden. Efter att priserna fallit med upp mot 15–20 procent från toppnoteringarna 2021–2022 stabiliserades marknaden under våren 2024 och visade under hösten tecken på återhämtning. I storstadsregionerna, framförallt Stockholm, steg priserna på bostadsrätter med några procent under årets andra halvår.
Mäklarna rapporterar om fler spekulanter på visningar och kortare försäljningstider. Samtidigt är många potentiella köpare fortfarande avvaktande – de vill se att räntan fortsätter att falla innan de tar steget. Utbudet av objekt till salu är ovanligt stort, vilket håller tillbaka prisuppgången och ger köparna ett bättre förhandlingsläge än på länge.
Blickar mot 2025
De flesta prognosmakare räknar med att Riksbanken fortsätter att sänka styrräntan under 2025, om inflationen håller sig i schack och ekonomin inte tar nya oväntade vändningar. Nivån 2–2,5 procent nämns ofta som ett rimligt landningsläge på medellång sikt – varken stimulerande eller åtstramande, utan neutral penningpolitik.
För svenska hushåll innebär det fortsatt lättnad, men också en påminnelse: de extremt låga räntor som möjliggjorde den stora låneexpansionen under 2010-talet lär inte komma tillbaka. Den som planerar sin ekonomi klokt räknar med en ränta som kostar något – och bygger en buffert för att klara svängningarna.