När ryska stridsvagnar rullade in i Ukraina den 24 februari 2022 var det inte bara ett krig som bröt ut. Det var också startskottet på en energikris som nu slår mot europeiska hushåll med en kraft som inte upplevts sedan oljekrisen på 1970-talet. Sverige, som redan kämpade med rekordhöga elpriser sedan hösten 2021, befinner sig nu mitt i en perfekt storm av stigande priser, hotad försörjningstrygghet och politiska beslut som inte hinner ikapp verkligheten.
Europas beroende av rysk gas – en sårbarhet decennier i görningen
Ryssland levererar ungefär 40 procent av EU:s gasimport. Det är en siffra som politikerna känt till länge men aldrig riktigt tagit konsekvenserna av. Länder som Tyskland, Österrike och Italien har byggt sin energiförsörjning på ett fundament av billig rysk gas – ett beroende som nu visat sig vara en strategisk sårbarhet av första ordningen.
Sedan invasionen inleddes har Ryssland successivt strypt gasleveranserna till Europa, med hänvisning till tekniska problem och betalningstvister som de flesta bedömare tolkar som ekonomisk krigföring. Gasledningen Nord Stream 1, som löper på Östersjöns botten från Ryssland till Tyskland, levererar nu en bråkdel av sin kapacitet. Europeiska länder rusar att fylla sina gaslager inför vintern – och priserna på den europeiska gasmarknaden har stigit till nivåer som är svåra att ta in.
Elpriset når nya rekordnivåer – södra Sverige hårdast drabbat
Sverige använder i princip ingen rysk gas för elproduktion, men det spelar mindre roll. Den europeiska elmarknaden är sammankopplad, och när gaspriserna stiger på kontinenten drar de med sig elpriserna i hela Europa – inklusive Sverige. Det är marknadens logik: den dyraste produktionsmetoden sätter priset för all el som handlas på börsen, oavsett hur den faktiskt producerats.
I södra Sverige – elområdena SE3 och SE4 – har spotpriset under sommaren och hösten 2022 vid upprepade tillfällen passerat fem och sex kronor per kilowattimme. Det är priser som för ett år sedan hade verkat ofattbara. En villa i Malmö med direktverkande elvärme kan under årets sista månader stå inför elräkningar på 10 000–15 000 kronor per månad. Det är inte en extrem prognos – det är en konsekvens av marknadspriser som redan är verklighet.
Norra Sverige skyddas i stor utsträckning av sin rikliga vattenkraft och lägre elnätsanslutning till kontinenten. Klyftan mellan norr och söder – i elpriser, i levnadskostnader, i utsatthet – har aldrig varit så synlig som nu.
Bränslepriserna slår rekord – bilen bli en lyx
Energikrisen stannar inte vid elräkningen. Bränslepriserna har under 2022 nått nivåer som förändrar beteenden. Bensin över 25 kronor litern och diesel ännu dyrare har fått pendlare att se över sina körvanor, påverkat transportföretagens kostnader och i förlängningen bidragit till stigande priser på i princip allt som transporteras – vilket är i princip allt.
Jordbrukssektorn har drabbats hårt av stigande diesel- och gödselpriser – Ryssland och Ukraina är tillsammans stora exportörer av de insatsvaror som europeiskt jordbruk är beroende av. Det bidrar till att matpriserna i svenska affärer stiger i en takt som hushållen inte upplevt på decennier.
Inflationen når nivåer Sverige inte sett sedan 1990-talet
Energikrisen är den viktigaste drivkraften bakom den inflationsvåg som nu sveper genom Sverige och Europa. Riksbankens inflationsmål är två procent. I september 2022 uppmättes inflationen i Sverige till drygt tio procent – den högsta nivån på över trettio år. Det är en siffra som inte bara är ett abstrakt ekonomiskt mått utan en vardaglig realitet för varje person som handlar mat, tankar bilen eller öppnar sin elräkning.
Riksbanken har svarat med de kraftigaste räntehöjningarna på modern tid. Styrräntan har höjts från noll till över två procent på några månader och fler höjningar väntas. Det är rätt medicin mot inflation i teorin – men den har biverkningar. För de hundratusentals svenska hushåll som de senaste åren tagit stora bolån med rörlig ränta innebär varje höjning en märkbar ökning av månadsutgifterna, vid exakt den tidpunkt då elräkningar och matpriser också stiger.
Regeringens krisstöd – för lite och för sent?
Den nya Tidö-regeringen, som tillträde i oktober efter riksdagsvalet, har aviserat ett energistöd till hushållen i södra Sverige. Stödet är riktat mot de värst drabbade elområdena och ska kompensera för en del av de höga elpriserna under vinterhalvåret. Beloppet och exakt hur det ska betalas ut är fortfarande under utredning.
Kritiker menar att stödet kommer för sent, är för litet och inte når de allra mest utsatta hushållen på ett effektivt sätt. Förespråkarna pekar på att ett mer generöst stöd riskerar att minska incitamenten att spara el – vilket vore kontraproduktivt i ett läge där hela Europa uppmanas att minska sin energiförbrukning inför en vinter där gasbristen kan bli kritisk.
En kris som tvingar fram långsiktiga beslut
Bakom den akuta krisen finns en mer strukturell fråga som Europa inte längre kan skjuta på. Beroendet av fossila bränslen – och av auktoritära regimer som kontrollerar dem – har visat sig vara en existentiell sårbarhet. Omställningen till förnybar energi, som redan pågick men gick för långsamt, har fått en ny politisk prioritet som ingen debatt om kostnader och planprocesser kan ta ifrån.
I Sverige har debatten om kärnkraft tagit ny fart. Att stänga fungerande kärnkraftverk i ett läge där planerbar fossilfri el är mer värdefull än någonsin framstår för allt fler som ett misstag som Sverige nu betalar för. Huruvida nya reaktorer kan byggas tillräckligt snabbt för att göra skillnad i närtid är en annan fråga – men riktningen i debatten har förändrats fundamentalt under 2022.
Kriget i Ukraina pågår fortfarande. Energikrisen det utlöst gör detsamma. Hur vintern 2022–2023 slutar – för ukrainarna, för Europas gasförsörjning och för svenska hushålls ekonomi – vet ingen ännu. Det som redan är klart är att världen efter den 24 februari 2022 ser fundamentalt annorlunda ut än världen dagen innan.